Kolgruvor i historien

Insidan av en kolgruva

Insidan av en kolgruva

En av de mest vanliga typer av gruvor är kolgruvan. Kolen har historiskt sett varit viktigt för människan då det är en högt värderad energikälla vilken den varit sedan slutet på 1800-talet. Den har frekvent använts för att producera elektricitet. Kol används också mycket inom stål och cementindustrierna för att kunna utvinna järn och göra cement. Kolgruvorna finns idag runtom i hela världen och de kan ofta vara osäkra på grund av bristande säkerhetsåtgärder, som kan få förödande konsekvenser. I denna artikel kommer information ges kring var man började utvinna kol och hur detta gjordes.

Den tidiga kolgruvan

Historien om kolgruvor är flera tusen år gammal. Det var dock inte förrän i samband med den industriella revolutionen på 1800 1900-talet som den skulle komma att ta riktigt fart. Detta då kolen skulle användas till att driva ångmaskiner, värma byggnader och generera elektricitet i framförallt Storbritannien. I jämförelse till trä exempelvis så har kol mycket bättre energimöjligheter vid förbrukning och kolen kan oftast hittas i områden där förbrukning av trä inte är möjligt.

Men med tiden förändrades kolens syfte och i dagsläget används kolen alltmer för att driva stora industrier, exempelvis vid nedsmältning av produktion av järnprodukter. Därför utvecklades kolgruvorna på 1950-talet för att kunna bedrivas på ännu större skala. Därför fortsätter också kolen vara en viktig energikälla på grund av dess låga kostnad och stora utbud i jämförelse till andra energikällor. Därför börjades också kolutvinning göras med öppna hål, då det möjliggjorde för storskaligt gruvarbete av stora företag.

Arbetet i kolgruvorna under den industriella revolutionen

Tre kolgruvsarbetare under industriella revolutionen

Det var från mitten av 1600-talet och fram till 1960 som kolet var Englands viktigaste naturresurs. Allt under denna tid kretsade runt kolet som värmde upp husen och spisarna, som drev lokomotiven och ångbåtarna, men som framförallt grav kraft till industrierna runt om i England. Det var tack vare kolet som Storbritannien under denna tid kom att bli världens ledande ekonomiska och politiska stormakt.

Men priset för denna storhetstid betalde gruvarbetarna för. I kolgruvorna tvingades både barn, kvinnor och män, från de lägre samhällsklasserna, att arbeta och under 1800-talet var en kolgruvarbetares liv mycket kort. Värdesättningen för dessa fattigare arbetare existerade inte och många minste sina liv.

Till vanligheten tillbringade gruvarbetarna upp till 12 timmar om dagen i de mörka och syrefattiga kolgruvorna, vars gångar till viss del kunde vara så trånga att endast ett barn fick plats. Det var även i de trängre gångarna som kvinnorna tvingades arbeta, men kvinnorna tvingades även utföra tyngre arbete. Arbetet försvårades även på grund av den fukt och vatten för förkom i de djupa gruvorna och hudirritationer, smuts och sjukdomar hörde till vanligheten för gruvarbetarna under denna tid.

Livshotande arbetsmiljöer

Att arbeta i kolgruvorna under denna tid var inte bara ett hårt och slitsamt arbeta, utan även livsfarligt. Till vanligheterna förkom ras, översvämningar, explosioner och även gasförgiftningar där många arbetade omkom.

Gas var speciellt livshotande, och som även tog flest liv. Gasen fanns naturligt i underjorden och kunde varken ses eller kännas av med luktsinnet. Som känt bildas koldioxid, som är en livsfarlig gas, av kol och syre och i dessa kolgruvor avled många män, kvinnor och barn genom koldioxidförgiftningar.

Dock var metangasen den mest fruktade under denna tid. Gasen, som sipprade ut i gruvornas trånga gångar, la sig som en lock på tunnelns tak och kunde utförvarning antändas när arbetarna tog sig fram med sina talgljus. Explosioner blev resultatet och tog livet av många arbetare på en och samma gång.

Barnarbetet i gruvorna

Barn som arbetade i gruvorna kallades tappare och deras huvudsakliga uppgift var att vakta och sköta dörrarna som delade upp gruvans olika delar. Dörrarnas funktion var att begränsa bränder och gasutsläpp, men även för att gruvvagnar skulle kunna passera. Barnen skulle därför snabbt öppna och stänga dessa dörrar vid behov. Dock innebar detta arbete lång väntan och barnen tvingades sitta ensamma i det djupa mörkret.

I en intervju som gjordes under denna tid berättade en 8-årig flicka om den skräckupplevelse hon tvingades utstå. Hon redogjorde för hur arbetet verkade, hur mörkret skrämde henne och sången uteblev så fort ljuset släcktes.

Diskussioner väckes efter att man fått höra 1500 olika skräckhistorier och man ansåg att detta inte förtjänade att kallas arbete. Hade det inte varit för trafiken av kolvagnar under denna tid skulle kolgruvorna ha motsvarat ett isoleringsfängelse för dessa barn, som varken fick se dagsljus och var ständigt utan sällskap.

Kvinnor i kolgruvorna

Även kvinnornas tillvaro i gruvorna var livshotade. Arbetet i gruvorna innebar tunga lyft och slitsamma drag av kolvagnar och för havande kvinnor ledde arbetet i många fall till allvarliga missfall. Kvinnor som klarade sig igenom hela havandeskapet tvingades bara några dagar efter födseln tillbaka ner i gruvorna för ett fortsatt slitsamt arbete, utan återhämning.

Politiskt vrede under mitten av 1800-talet

Det var på mitten av 1800-talet som kvinnornas och barnen arbetssituation förändrades. De eländiga och livshotande arbetsmiljöerna i gruvorna resulterade i att parlamentet tillsatte en kommission, vars uppgift var att undersöka arbetsförhållandena nere i gruvorna. Efter att ha intervjuat både kvinnor och barn bestämde man att kvinnor och barn under 10 år inte längre fick tillträdda till gruvorna – och därmed inte längre behövde riskera sina liv. Istället bytes arbetet ut mot ponnyer som fick dra de tunga vagnarna. Dessa små hästar tvingades leva i underjordiska stall och aldrig mer få se dagsljuset. Ett liv mot ett annat med andra ord.

En politiserad fråga

På senare dagar har kolen ersatts på många områden med exempelvis olja, naturgas och nukleära energikällor. Dock har utvinningen av kol alltid varit en högprioriterad politisk och social fråga. Inte bara på grund av gruvarbetarnas ofta bedrövliga arbetsförhållanden. Utan också på grund av dess miljöpåverkan, vilket också är varför många försöker få bort kolen som energikälla.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *